WASHINGTON, USA (AFP).- Outoridatnan di Merka a informá ayera di a yega na un akuerdo ku e outor intelektual dje atentadonan di 11 di sèptèmber di 2001, Khalid Sheikh Mohammed, i otro akusadonan, ku segun prensa ta inkluí un dekorashon di ta kulpabel i asina evitá un sentensia di kastigu di morto.

E akuerdonan ei ku Mohammed i dos kómplise ta pone ku por yega na un solushon di nan kaso despues di a pasa añanan será, miéntras ku e akusadonan lo sigui retené den e base militar norteamerikano di Guatánamo, na Cuba.

Un komunikado di Pentágono ta indiká ku pa e momento aki lo no duna detayenan dje akuerdo, pero e korant New York Times a informá ku Mohammed, Walid bin Attash i

Mustafa Al Hawsawi a yega na akuerdo pa deklará nan mes kulpabel di konspirashon a kambio di kadena perpetuo, en bes di un kaso mediante kua nan por risibí kastigu di morto.

Fiskalnan a detayá e proposishon ei den un karta aña pasá, pero e inisiativa a dividí famianan di kasi 3.000 persona kendenan a muri den e atakenan, ya ku algun di nan ainda ke pa e akusadonan keda kondená na morto.

E mayoria dje disputanan legal relashoná ku e kasonan dje hòmbernan aki a sentra riba e punto si nan por keda husgá ku imparsialidat  despues di a keda someté di forma sistemátika na tortura di parti di CIA den e añanan despues di 11-S.

Mohammed tabata konsiderá komo un dje tenientenan mas inteligente i di mayor konfiansa di Osama bin Laden, hefe di Al Qaeda, promé ku su kaptura den mart di 2003 na Pakistan.

Despues el a pasa tres aña den prizònnan sekreto di CIA promé di a yega na Guatánamo den 2006.

E ingeniero aki di formashon, ku a deklará di ta e ‘brain’ dje atentadonan di 11-S “for di punto A te ku Z”, a keda akusá di a partisipá den kòmplòtnan grandi kontra di Merka, pais kaminda el a hasi estudionan universitario.

Ademas di a plania e operashon pa tumba Twin Towers, Mohammed a deklará di a dekapitá personalmente e periodista norteamerikano Daniel Pearl den 2002 ku su “man drechi bendishoná” i tambe a kolaborá den e atentado di 1993 kontra di World Trade Center, den kua seis persona a muri.

Bin Attash, saudi di orígen yemení, supuestamente a train dos dje sekuestradornan di avion ku a perpetrá e atentadonan di 11 di sèptèmber. Esnan ku a interogá a bisa ku tambe  el  a konfesá di a kumpra e eksplosivonan i a reklutá miembronan dje ekipo ku a mata 17 marinero den un atake kontra e barku militar USS Cole.

El a hui bai Pakistan despues dje invashon merikano di Afganistan den 2001 i a keda kapturá einan den 2003, despues di kua CIA a ser’é den un prizòn ku semper a keda sekreto.

 

LAGA UN KOMENTARIO

Please enter your comment!
Please enter your name here