Marson Jesus; Kambio no ta malu ni robes

1654

Marson Jesus resientemente a keda rekonosé ku e premio di Young Professional 2022. E tin 10 aña na Ulanda i e ta logra e premio ei mei mei di e tòp 50 kompanianan i hóbennan profeshonal di Ulanda. Ta ku plaser Djasabra a papia ku Marson pa e konta nos di su karera, ya ku pa nos e ta un inspirashon pa hóbennan, en partikular esnan ku ta bayendo Hulanda pa sigui nan estudio.

 

Segun el a konta nos, su karera profeshonal a kuminsá na MIL. Einan el a bai skol te na 2012 profil ‘natuur en gezondheid i natuur en techniek’. Na 2012 el a krusa laman i a bai studia na Ulanda. Einan el a bai TU Delft den direkshon di “Technische Bestuurskunde”. Esei ta un kombinashon entre e área polítika ‘bestuurskunde public atministration” i tambe kombiná ku e parti di teknologia. Marson a spesialisá na TU Delft den área di transporte infrastruktura i logístika. I kombiná esaki ku e parti atministrashon públiko i polítika. El a kaba su “bachelor” den ‘technische bestuurskunde’ i a bai pa su Master den área di transpòrt i infrastruktura i logístika i despues na 2018 el a kaba i a kuminsá traha na Royal Haskoning DHV ku ta un ofisina di ingenieria den maneho di proyekto.

 

Determiná pa studia ingenieria

 

E motibu dikon Marson a bai den e área di téknika ta ku semper e tabatin afinidat pa parti di transporte aviashon etc etc. I e tabata buska un manera pa e por a kombiná e parti di transporte i infrastruktura i logístika i aviashon, mobilidat en general ku e parti di ‘bestuurskunde’. Na Kòrsou el a haña diferente opshon pa por a skohe kua estudio ta pas mas kuné. I el a hasi un tèst i esei a kai den e parti ‘technische bestuurskunde’. Ora Marson a bai analisá mas profundo kiko esei ta i el a mira ku e por logra su metanan ku e estudio ei. Su pashon ku transporte i aviashon engeneral i e tèstnan ku el a hasi i e metanan ku e por logra, a pone ku el a skohe e direkshon ei. Asina el a bai studia na Ulanda den área ya menshoná.

Ulandes ta un “struikelblok”

 

Marson tabata un hóben desidido di kiko e ke. Hopi bia hóbennan ta bai Ulanda, i ta skohe un direkshon pero despues nan no ta kab’e. Marson riba e punto aki a splika Djasabra ku no tin un motibu spesífiko dikon e hóben no ta kaba i ta mas bien kambia di estudio pero si tin diferente motibu. Segun e, e parti di hulandes ta hunga un ròl. Ora e studiante òf e futuro studiante bai Hulanda pa studia, ora nan kuminsá skol sea universidat òf HBO, e parti hulandes ta un piedra ku ta stroba nan basta pisá den nan kaminda. E mes a guia bastante studiante temporada ku e tabata studia i parti di e komishon di guia Haaglanden i el a ripara ku aparte di e hulandes ku ta un parti difísil pa e studiante por komprondé i ekspresá nan mes den e idioma, por ripará ku e  nivel ta subi enormemente entre otro kaba studia na Kòrsou i kuminsá un estudio universitario òf HBO por mira ku e trapi ta unu basta grandi pa e studiantenan. Banda di e hulandes e difikultat i kon difísil e estudio ta, e studiantenan ta bai biba riba nan mes i e parti ei ku no solamente nan mester konsentrá riba nan estudio pero tambe nan bibienda, e mundu finansiero, kon nan tin di presupuestá, nan mes mester sòru pa kuminsá den kas etc. Eseinan tambe ta pone ku e studiantenan nan mes mester parti nan focus den diferente área i no estudio so. Marson ta kere ku no solamente tin un motibu spesífiko ku pro pone tras di esaki, pero ta bastante kombinashon di faktor ta hasi ku e studiantenan ta kuminsá nan estudio i na mes momentu no ta kana e estudio den e tempu stipulá pa nan hasié.

 

Tèst pa skohe estudio

Marson a sigui splika ku na diferente skol sekundario na Kòrsou, den su kaso MIL el a haña opshon di hasi un studie keuze test i den esei ta yena bo personalidat den e tèst, bo ta yena kiko ta bo afinidat, ki direkshon bo ke bai den futuro i dependé kiko yena ta sali algun estudio komo sugerensia i eseinan ta indiká kua estudio ta pas mas ku e studiante, a base di loke el a yena. Pero segun Marson, e tèst di eskoho pa estudio no ta semper “waterdicht” e konosé diferente studiante ku a hasi e tèst ei pero tòg a skohe un direkshon diferente siendo na Hulanda. E tèst por yuda un parti pero e no ta kompletamente sigur. E ta kere ku si e studiante sinti ku el a hasi un eskoho robes, ta mihó wak si esaki ta e kaso en bèrdat, papia ku e dekano i diferente skolnan, papia ku famia i amigunan i a base di esei wak si por tuma un direkshon diferente i hasi otro estudio. I no warda añanan pasa pa despues ripará ku no ta esei tabata e eskoho korekto. E konosé studiantenan ku tin miedu pa tuma un direkshon diferente i esei tambe mester komuniká ku e studiantenan ku kambio den bida no ta algu robes. Kambio den bida por ta ora hasi diferente eskoho kisas pro pèrdè algu pero na otro banda ta gana hopi otro kos tambe. No warda te na final i despues di algun aña pa kambia.

 

Young Professional Award 2022

 

E aña aki Marson Jesus a gana e premio di Young Professional 2022. El a konta Djasabra ku ta trata di un rekonosementu otorgá pa ICA, un Intercompany Association, esta un asosashon pa e 50 kompanianan tòp na Hulanda. I e young professional-nan ku ta traha na e tòp 50 kompanianan na Hulanda por bira miembro di ICA. Nan tin un embahador na Royal Haskoning DHV kaminda Marson ta traha, ku a partisipá aña pasa i el a aserka Marson i algun otro kolega mas pa por partisipá na e reto aki. Promé  Marson a duda un poko pasobra e tabatin diferente trabou pa hasi i no tabatin sufisiente tempu na e momentu ei. Pero despues el a disidí di drenta e boto tòg i pa un periodo di 3 luna, nan a prepará pa e ICA Challenge.

 

E desafío

 

Ta trata di un desafio entre diferente kompania i nan profeshonalnan hóben pa por wak ken por bin ku mihó idea. I e tema e aña aki tabata ‘Road to Net Zero’. Esei ta nifiká, kon pa den algun aña por yega na baha e emishon (uitstooting) CO2 na fabor di medio ambiente. 3 luna largu nan a pone kabes huntu kasi tur djabièrnè di 12 pa 5 di atardi tabata bin ku ideanan pa wak kon nan kompania por kontribuí na e ‘Road to Net Zero’ pa baha e CO2 mundialmente. Den diferente idea finalmente tabata un kriterio pa nan mes, pa bisa ku nan ke wak kon por biba ku un impakto mas grandi posibel, pero e punto ta ku e kompania mester por sigui drei komersial i hasi ganashi. Nan no kier a bòltu e kompania su organisashon ariba abou, pa bin ku un idea pa baha e emishon CO2.

 

Impakto grandi

Nan a skohe un idea basta simpel pero ku un impakto grandi pa ku medio ambiente. Nan idea tabata kon nan por wak e ingreso di e kompania i parti esaki den diferente kategoria i e kategorianan ta bisa algu di e efekto riba emishon Co2 mundialmente. Nan ta hasi diferente proyekto di mobilidat, airopuerto, industria, konstrukshon, refineria etc etc, bastante proyekto teknológiko i tur proyekto tin un efekto riba emishon di Co2. Por ehèmpel pa pone un kaya e ta nifiká ku diferente outonan ta bai usa e kaya ei ta nifiká ku ora e outonan us’e, nan ta saka Co2 i otro emishon i esei tin efekto riba e emishon Co2. Tur nan proyektonan tin un efekto riba medio ambiente i nan a wak kon por kategorisá nan proyektonan pa mira kua di nan tin efekto grandi riba medio ambiente, kua tin ménos efekto i kua ta kai nèt mei mei. Ora parti e proyektonan den kategoria, tur tin un ingreso. Abase di esei por mira kua porsentahe di nan ingreso tin efekto negativo riba medio ambiente. Komo ehèmpel Marson a menshoná ku si tin un proyekto di 1 mion euro i e tin un impakto negativo riba medio ambiente, e ta keda kategorisá komo un ingreso di 1 mion negativo riba medio ambiente. Na otro banda tin proyektonan ku ta positivo riba medio ambiente manera un proyekto di 9 mion. Si konta tur e sumanan ei huntu ta yega na 1 mion negativo riba medio ambiente i 9 mion positivo riba medio ambiente i e ta nifiká ku 9 di e 10 mion ku ta 90% di nan ingreso ta kontribuí positivo na medio ambiente i 10% ta negativo pa medio ambiente. Loke a krea e momentu ei ta ku por bai midi efekto riba medio ambiente abase di proyektonan. I por mira ku den 2025 pa 2030 ki porsentahe di ingreso tabatin efekto positivo, neutral òf negativo, riba medio ambiente. I alfinal e direktor por disidí si e ingresonan ku ta negativo riba medio ambiente, ta keda saká for di rotashon i no ta hasi e proyektonan ei mas. Esei segun Marson tabata nan idea i nan a traha ariba i na final tantu e hendenan den públiko komo e huradonan a gusta e idea i asina nan a gana komo profeshonnan hóben di 2022.

 

Bin Kòrsou bek

Marson a sigui konta Djasabra ku hopi bia e a haña e pregunta ei si e ke duna su kontribushon na Kòrsou. I e por bisa ku el a pensa esei, i e ke regresá un dia su pais pero e ke bin ku un ‘Bagage’ i no bin mesora ku e a kaba su estudio. E ke kuminsá su karera profeshonal na Hulanda, kaminda awor e tin 5 aña trahando kaba i poko poko pero sigur ta “bezig” ta traha riba nan “netwerk” i konosementu. E ta kere den kisas 5 aña òf algu mas e lo por regresá Kòrsou pa duna su kontribushon na su isla.

 

Yuda studiantenan

 

E ta purba kontagiá hóbennan di Kòrsou pa tambe ta profeshonalnan eksitoso. Den pasado e tabata miembro di Haaglanden i diferente otro organisashon tambe ku ta yuda kontribuí i duna konosementu na hóbennan. Segun Marson na Hulanda el a kuminsá na 2012, nèt un aña despues el a drenta ABC Compas ku ta un organisashon di studiantenan tékniko na Delft. Awor el a ampliá i a bira un organisashon di studiante general den Delft, Leiden, Den Haag i Rotterdam. Einan el a kuminsá komo miembro di komishon, despues el a sigui pa e parti di Vise presidente i despues presidente di ABC Compas. Loke nan ta hasi ta pone miembronan huntu i sostené nan den nan parti sosial i nan karera profeshonal. Siendo miembro di e organisashon ei Marson a guiá bastante studiante den añanan 2013 pa 2016 riba área sosial i profeshonal. Banda di esei e tabata miembro di Begeleiders Commissie Haaglanden kaminda ta guia studiantenan for di Kòrsou i einan tambe e tabata miembro di komishon i presidente pa sigur 3 aña. E tabata guia studiantenan pa mira si nan pro keda riba e kaminda korekto pa ku nan estudio.

 

 

Kisas minister òf direktor un dia

Pa aki 10 aña Marson a bisa ku tin hopi amigu di dje ku lo ke mir’e komo minister di transporte i infrastruktura i logístika na Kòrsou. Kisas e ta mira su mes komo un direktor di un kompania na Kòrsou òf otro parti di mundu. Awor aki e ta “bezig” ta wak si e por hasi su eskoho pa gui’e den e direkshon ei. Por ehèmpel pa e parti di ministerio di transporte infrastruktura i logístika, nan ta besig ta trahando riba “netwerk” ku koleganan na Kòrsou den e ministerio di transporte infrastruktura i planifikashon urbano. Tambe e ta besig ta wak ku e por bai sigui mas kurso den e parti di maneho pa asina por yega kisas na ser direktor. E ta sigui traha i den añanan ku ta sigui lo wak kon leu e lo yega. Marson a bisa ku e tin diferente kontakto pa mira ku e por bin yuda Kòrsou den próksimo añanan, pero pa awor ta den kombersashon i e no por drenta muchu den detaye.

 

 

 

LAGA UN KOMENTARIO

Please enter your comment!
Please enter your name here