Hidden Green Movement; Hortikultor di yerba Roberto Vargas Ortega tin kasi tur kos den su mes man.

…..Hopi hende konos’é komo shèfkòk, otro di futbòl. Awor Roberto Vargas Ortega (1974) ta konosí na Kòrsou komo e mener di yerba fresku. Dia ku el a muda di Colombia pa Kòrsou na 1999, e no por a pensa ku e lo gana su pan di kada dia di e manera akí.

Despues di un fakansi na Kòrsou, Roberto ta skohe pa aventura. E tabatin 25 aña de edat, el a gradua den atministrashon di empresa, i el a establesé su mes na Kòrsou. El a traha den hóreka pa hopi aña. Asina el a deskubrí ku tin un demanda pa yerba fresku. Na e momentu ei e tabata kultivá yerba pa su propio uso den pòchi ku tera. Ora el a disidí ku e mes ta bai bende e yerbanan ku restorant, Roberto tabata sa ku esei lo mester bai di otro manera.

Buska solushon

Roberto a kuminsá eksperimentá ku un sistema chikitu di hidroponia. Un amigu entusiasmá a yud’é ku e finansiamentu di un kas di planchi. E mes ta purba di hasi mas tantu ku ta posibel. Asina Roberto ta. Pa kada problema e ta buska un solushon.

Asina e haña un alternativa pa e awa di kranchi ku ta ekstremamente karu. Awa di pos no ta un opshon, pa motibu ku e nivel di pH, i e konsentrashon di mineral ta fluktua. Esei no ta bon pa e matanan. P’esei e ta generá su mes awa via osmósis inverso. Roberto mes a saka afó kon e mashin ta traha. Unda e awa di pos ta drenta, bou di ki preshon e ta push’é dor di e membrana i kon ta pòmp e awa den e sistema.

“Tur mainta e mashin ta drei tres ora, produsiendo un total di tres meter kúbiko di awa. Esei ta 50% di tur e awa ku nos ta usa. E awa ta kompletamente limpi, sin mineral. Mi ta determiná e pH i añadí e kantidat di nutriente eksakto. Mi tin e proseso ei kompletamente bou di kontrol.”

 

Shèfkòk komo embahador

Roberto ta hasi bon uso di su kontaktonan den e mundu di hóreka. Na 2014 e promé restorant ta risibí un pakete di prueba. E shèfkòknan ta sirkulá entre e diferente restorantnan di renombre na Kòrsou. Anto unda ku nan traha, nan ta ked’é fiel. Nan ta e embahadornan di ‘Chispalo Urban Hydroponics’.

Despues di e komienso kouteloso na 2014, i pues denter di dies aña, Roberto ta usando henter un kas di planchi di kuatershen meter kuadrá. Bòshi grandi di yerba di hole i menta ta krese den rei diki den tubu riba sistema di hidroponia. Esaki ta e streanan di Chispalo Urban Hydroponics. Méskos ku mikro-bèrdura i tipo di salada ku sabor mashá dushi.

“Tabata manera un flèsh, e idea pa bende yerba na restorant. Chispalo ta un fushon dje palabranan chispa i palu.”

 

Balansa vulnerabel

Ta zona simpel, kultivá yerba den awa, sin tera. Den realidat ta un búskeda kontinuo pa e balansa korekto. Hidroponia ta funshoná ku un sistema di pòmp, pipa i tuberia. Si un konekshon den e sistema faya, e tin konsekuensia inmediato pa e matanan.

“E mantenshon ta kontinuo. Tur dia bo mester paga tinu. Algu ta lèk? E tuberia ta limpi? Asina bo ta prevení lèkashi ku kongestion. Un mata di menta sin awa ta seka denter di 48 ora i no por rekuperá su mes fásil.”

Otro reto di balansa: e nutrientenan ku ta keda añadí na e awa. Roberto ta meskla nutriente a base di un fórmula di fábrika. Ta manera kushiná, pero e ora ei semper ku e mesun reseta i eksaktamente e mesun ingredientenan.

Tur kos ta kuminsá ku e klima korekto den e kas di planchi. No muchu muhá, no muchu seku. Ta p’esei tin un tipo di bentana ariba den e kas. E kas di planchi ta di plèstik hortikultura. E bientu ta seka e matanan, anto sòru pa un temperatura ameno.

 

Bestia!

E menasa di un plaga di insekto semper ta presente. Roberto mester skohe entre dos malu. Konsientemente e ta skohe pa esun ménos malu: e ta laga un parti di e kas di planchi habrí. Un kalor sofokante ta mortal pa e matanan.

“Simia sertifiká, awa di bon kalidat, i e mihó nutrientenan. Tur eseinan mi tin bou di kòntròl pa garantisá yerba di alta kalidat. Pero menasa di un plaga di insekto ta un gran preokupashon.”

Pasobra si e sali for di man, e kosecha ta bai pèrdí. Tiki biá ta yega asina leu. Roberto ta paga mashá bon tinu mes ora e ta den e kas di planchi. Un kos ta bulando ei? Tin blachi komé? Si e ta na tempu, e por eradiká un plaga di insekto ku un pestisida biológiko.

E arte di kosechá

Esaki ta e promé tarea di dia: kosechá. E yerbanan ta haña wòrdu kòrta. Esei ta un arte riba su mes. No muchu haltu, pero sigur nu muchu abou, pasobra e ora ei e mata ta muri. E kòrtamentu ta pasa lihé, pero ku koutela i bon pensá. Turesten  mester wak bon. Algu ta move meimei di e matanan? E tuberia no ta stanká?

“Bo por kòrta silantro i menta kada siman òf kinsena. Despues di kuater, sinku luna e kalidat ta bai atras. E ora ei ta tempu pa un mata nobo.”

Kada kliente ta haña e produktonan entregá e mesun atardi den djùk. Esaki ta un bon ehèmpel di resiklahe. Kada bes Roberto ta bolbe tuma e djùk na entrega di un pedido nobo.

 

Kontentu ku tiki

Roberto ta un hende kontentu. E ta gosa di e bida na Kòrsou. Bai playa un ratu, òf bai baila un kaminda. Tur djasabra e ta hunga futbòl den e ekipo di veterano di ‘Jong Colombia’. E bario Rooi Santu kaminda e ta biba ku su amiga ta pon’é kòrda riba su siudat natal Sabanalarga.

“Tin mesun ambiente, hendenan amabel di bèrdè, bo ta papia un ratu ku un persona, bo ta dal un serbes na toko òf hunga un weg’i dominó.”

Negoshi ta bai bon, pero Roberto no ke ekspandé su negoshi. Dikon e mester hasié? E ora ei e mester tuma personal adishonal i traha pa e salario di trahadó. E ku su amiga por biba bon di e kultivo di yerba.

“Por ta nos lo no bira riku, pero nos ta biba bon. Bo mester stima e kos akí i sòru pa bo no ta dependé di otro. Agrikultura tin futuro. Tur hende mester kome, tur dia. Loke bo ta kultivá bo por bende, basta ta di bon kalidat.”

 

 

 

LAGA UN KOMENTARIO

Please enter your comment!
Please enter your name here